Jag "hitta" teddyväduren 2008, då den blev allt vanligare i Sverige, det började faktiskt med att jag såg en artikel (på kif) om just teddyn, jag smälte när jag såg lurvisarna på bild och tänkte: "En sån där ska jag ha någon gång!"

Det var galet svårt att hinna tinga teddysar då, särskilt de wienertecknade, dom såldes som smör i solsken! Men tillslut fick jag napp på två "teddyvädurar", en svart wienert och en svart/gul japan med slöja (såg ut som madagaskar med japantecken) Men då var jag oerfaren av teddys, de hade ganska dålig och kort päls, därefter visade de sig att de var lejon (s.k "peking") En av dom dog tyvärr och den andra sålde jag. Därefter var jag ute efter en havanna, just då var det suuper svårt att hitta havanna utan att de blev tingade innan de ens hade fötts! Men jag hitta lilla Charlie och köpte honom, men han dog tyvärr vid 8 månaders ålder. Samtidigt hade jag en teddyvädur som dock fällde av med tiden och var också lejon. Så det har gått lite krassligt för mig Svårt att hitta rena linjer. Men jag fann en hane efter O'boy och Myran, då sades det att de var säkra led, men efteråt fick jag höra att Myran ev. inte var så säker, men han fällde aldrig av, (idag 2.5 år) Sålde dock honom p.g.a. jag minskade ner antalet på alla mina kaniner p.g.a. flytt.

Nu har jag Charlies morbror - Safir och 3 andra teddyvädurar.
Jag har alltid tyckt om dvärgväduren, därav valde jag teddyväduren och inte dvärgteddyn, tycker inte om de "långa" öronen, (för mig ska öronen antingen hänga, eller vara super korta) men jag skulle inte tacka nej till en hermelin med teddy- eller angorapäls haha

Jag vet inte riktigt hur jag halkat in på teddyvädur. Hittade någon bild för länge sen som Ewa Rabenius (Färjbackens) hade på sin sida och blev helt förälskad men då var det rätt ovanligt med teddyvädur så de som fanns var väldigt dyra.

Jag forsatte min avel på dvärghare men hittade en billig "teddyvädur" på blocket från stockholm så köpte henne, Peggelin hette hon men man får ju det man betalar för. Den visade sig vara lejon en mycket välpälsad sådan pappan var rexpälsad lejonhuvad dvärgvädur visade sig när jag fick hem henne. Men a ja hade henne kvar ändå värdldens snällaste kanin och otroligt lätt parad. Köpte mig en till fejk teddy men som efter en vecka tvär dog och fick ingen kontakt med säljaren så hittade jag senare ett avels par fejk teddys som jag avlade en gån på tyvärr dog den ena innan kull men fick en kull med Piggelin. Så jag sålde allt blev less och ville sattsa mer på mina harar.

Hade hjälpt en kompis med transport upp hit till en teddyvädur och hon var ju bara så söt. Och ett år eller så övertalde jag kompisen att sälja den till mig så det blev min första riktiga teddy (Tussilagos The Better Pill "Bettan") som fortfarande bor hos mig och jag har haft henne i mer en ett år nu. Fick min första teddy kull i år och köpte mig min hane (Chips "Chippe") i slutet på förra året som Wera nu mer äger.

Nu har jag tre teddyvädurar, Bettan och en unge jag sparat Abby och lille Nogger som jag köpt nu i höst som ny avels hane(inte hundra på hans päls men han duger så länge). Och min plan för framtiden är dvärgvädur med angora päls så nästa steg är att jag parar in en full stor angora och hoppas på bra resultat något stor men öronen kan ligga redan i första parningen.

Har ni i höst laggt ner min renrasiga avel på dvärghare för en bra tid framöver. Och har bara en kvar min lilla päla Astrid. Och min nya lilla sak Ylle som är en korsning av rex typen liten rex såklar rexpälsad i min favorit färg viltblå :)

Jag har alltid tyckt de är så himla gulliga och söta att titta på och verkade vara charmiga med all den mjuka pälsen :)

Alltså kort och gott så var det utseendet som jag föll för.

De två som jag har är mycket lugna, jag vet inte om det är typiskt teddypälsade kaniner?! Har haft normalhår innan men dess små ulltroll vill jag inte sluta med :)

Jag har dvärgteddy förresten :)

Jag var väldigt mycket på iFokus och kollade i olika trådar då jag hittade teddykaniner iFokus.Jag har haft kanin förut och tyckte att det var bra att börja med något nytt.

Så jag kollade på blocket och hittade en annons med två "teddyvädurar" för 150kr. När jag hämtade dem visade det sig att det var en lejonhuvad dvv och en peking(överpälsat lejon)

För cirka 1 år sen så såg jag en Teddy på bild, jag kände stor kärlek för det jag så! De såg så lugna, snälla och helt underbara ut! Så började jag läsa massor om Teddsar och lät som en helt unik ras som precis skulle passa mig! Jag hade redan två kaniner tänkte att det skulle vara lönlöst att börja tjata på mamma. Men så träffade jag en flicka, hennes mamma var "nybliven" teddyuppfödare och då jag för första gången besökte flickan hos hennes pappa så gick vi till gården brevid, hon har också Teddykaniner, inte så många. Och blev helt förälskad i dem, det bara klickade. Så då bestämnde jag mig för att jag skulle skaffa mig en Teddy! Var menat att jag skulle få en Teddykanin till våren, men så fick flickans mammas ena teddy ungar här ni för cirka två månader sen.
Jag fick höra det då de var några dagar gammla, och så fick jag övertalat mamma för att de endå var mycket billigare än av den andre jag tänkt köpa av. Så, på söndag kommer min Teddy, hon är svart wienertecknad, mycket fin, stora wienerfält! ^^

Jag valde Teddyn eftersom jag älskar kaniner med massor av hår. Och eftersom jag bara har korthåriga kaniner så fick det väl funka med en Teddy då också. + Att jag hört mycket bra saker om Teddyn :)

#5 låter helt underbart, lycka till som teddy ägare eller vad man nu ska säga ;) dom är otroligt mysiga i alla fall mina ;)

Det började 2007 eller 2008 tror jag, när jag kom i kontakt med teddyväduren för första gången. Jag minns faktiskt inte hur jag hittade den, men jag kommer ihåg att jag tittade otroligt mycket på en uppfödares hemsida och bara kände i hela kroppen att en SÅDAN ville jag ha! Jag började tjata på mina föräldrar direkt men de ville inte ge med sig. Jag hade ju redan en kanin, det räckte!
Men jag kunde inte glömma teddyväduren, jag fortsatte leta uppfödare, läste allt som jag kunde komma över och hittade den här sidan.

Så hände det sig att min dvärgvädur dog utan förvarning vintern 2010. Jag var förståss otroligt ledsen, men för att lindra sorgen började jag ganska snabbt att leta efter en ny kanin och det var ju inga funderingar över vad jag skulle ha för någon ras. Nu började jag skriva till alla uppfödare jag kunde hitta och annonserade på olika forum. Men det var enklare sagt än gjort att hitta en teddyvädur till mig. Honor gick tomma och ungar dog. Jag började tappa sugen och kände att jag aldrig skulle få min teddy, men så dök Yuki upp. Och efter flera veckors väntan kom han äntligen hit!

Yuki avlivades för bettfel samma vinter, men strax där efter fick Puzzel flytta hem till mig. Teddyvädurar är undebara, lugna och snälla som få. Och jag måste säga att det är roligt att de är rätt ovanliga, när jag åker på utställningar får Puzzel följa med och det är väldigt många som stannar och pratar och vill klappa  De är så charmiga!

Fick se denna bild 2009, sen var jag fast….å denna lilla tös blev min första teddyvädur, tyvärr fick hon en tumör bakom ögat. Dog bara ett år gammal. Hon hette Sally

#8 åh vilken sööt

Teddyvädur. Deras temparement, storlek, intelligens, utseende, och jag älskar pälsvård! Allt stämde.

Det var för lite mer än ett år sedan, jag bestämde mig för att åter skaffa kanin, efter några års uppehåll. Jag letade efter den perfeka, vuxna kaninen. Och jag hittade henne. Så fort jag träffade henne, så visste jag att hon var perfekt, och jag har inte ångrat henne en enda gång. Trots att hon vet hur man är en ritkig pain in the ass ibland.

Jag läste sedan på mer om rasen, och visste säkert att min nästa kanin också skulle vara teddydvv. 4-5 månader senare anlände min lilla pojke från Solvikens! Han har utvecklats till den mest perfekta teddyn jag sett, utssendemässigt! Typiskt att jag kastrerade just honom… Men honan avgudar honor, och de är fantastiska tillsammans.

Mitt intresse har bara ökat sedan dess. Har räddat en hel del olika kaniner från dålig levnadstandard sedan dess. Men min förhoppning är att jag ska kunna skaffa mig några småttingar till, och kanske börja med lite avel.

När jag var mindre, okunnig osv. trodde jag bara att det fanns lejonhuvade kaniner, då alla de kaniner jag kände var lejon. Men så en dag gick jag in på Maddes (Solvikens) hemsida och blev förälskad i dessa underbara lurvtussarna! 
Tingade en liten sötnos vid namn Deniro därifrån senare, som var otroligt mysig, lugn, tillgiven, social.
Blev så kär i de, så övertalade päronen att få starta en uppfödning..
Sen har det flytit på! Kommer aldrig tröttna på dessa underbara, lurviga hängöron

Hur kan man motstå dom?